Alle faste representanter i rådet for Menota er hermed innkalt til rådsmøte i arkivet. Vararepresentanter og andre interesserte fra de deltagende institusjonene er også velkomne på møtet, dog uten stemmerett. Det samme gjelder representanter for nye institusjoner som kan tenke seg å gå inn i Menota-samarbeidet. Øvrige interesserte er også velkomne på møtet.

Møtested: Universitetsbiblioteket i Bergen, Bibliotek for humaniora, Haakon Sheteligs plass 7 | Kart.

Rom 025 i kjelleretasjen. Gå inn hovedinngangen og videre til utlånsskranken, ta trappen til høyre ned i kjelleretasjen og så finner man møterommet til venstre for trappen.

Tidspunkt: Mandag 26. august 2019, kl. 10.00 - 16.00. Merk tidspunktet!

Vertskap: Språksamlingane, Universitetet i Bergen.

 

1. Konstituering og valg

Protokollering av de frammøtte representantene, inkl. eventuelle observatører. Vurdering av beslutningsdyktighet. Valg av ordstyrer og referent.

Det skal velges nytt styre for perioden 2019-2021, både faste representanter og suppleanter. Forslag kommer til å bli lagt ut her innen rådsmøtet blir avholdt.

 


2. Referatsaker

Referat fra det forrige rådsmøtet.

 


3: Statusrapport for nettverket

Rapporter om virksomheten siden det forrige rådsmøtet er gjengitt nedenfor. Det vil som alltid bli åpnet for spørsmål, tillegg og kommentarer til statusrapportene for landene i nettverket. Dette vil komme inn i referatet på slutten av hver landsrapport.

 

Danmark

Rapporterne fra Danmark er indsamlet af Alex Speed Kjeldsen.

Institut for Nordiske Studier og Sprogvidenskab (NorS), Københavns Universitet

Rapport er under utarbeidelse.

Det Danske Sprog og Litteraturselskab (DSL)

Rapport er under utarbeidelse.

 

Island

Stofnun Árna Magnússonar í íslenskum fræðum (rapport ved Haraldur Bernharðsson).

1. Håndskriftkatalogisering på www.handrit.is

Arbejdet med handrit.is, den digitale katalogisering og fotografering af håndskrifterne i de tre samlinger, Den Arnamagnæanske samling, Landsbókasafn og Stofnun Árna Magnússonar, forsætter. Antallet katalogiserede håndskrifter er i august 2019 totalt 10.597 (august 2018: 10.041), 2.536 håndskrifter er blevet digitaliseret (august 2018: 2.382) og håndskriftsider som kan vises på Internettet er 593.945 (august 2018: 546.778).

2. Snorra-Edda

Forskningsprojektet Codex Regius af Snorra-Edda som ledes af Haukur Þorgeirsson på Árni Magnússon instituttet fortsætter. Foruden GKS 2367 4to, som nu er færdig transkriberet på tre niveauer, er Codex Trajectinus af Snorra-Edda også færdig transkriberet på facsimile niveau og korrekturlæses nu.

3. AM 510 4to

Elektronisk transkribering af tre sagaer (af otte) i AM 510 4to er del af Þórdís Edda Jóhannesdóttirs postdoc projekt ved Árni Magnússon instituttet i Reykjavík. Sagaerne som transkriberes er Finnboga saga ramma, Víglundar saga og Bósa saga. Disse sagaer bevares også i ældre håndskrifter, men AM 510 4to indeholder en særlig version. Transkription af Finnboga saga er færdig og korrekturlæses nu; transkription af Bósa saga er undervejs.

4. Undervisning i elektronisk transkribering af middelaldertekster

I foregående år har Haraldur Bernharðsson (oft med deltagelse af andre) holdt en workshop ved Islands universitet i elektronisk transkribering af nordiske middelaldertekster ifølge Menota standarden (Workshop on the electronic editing of Old Norse texts). Denne workshop er nu blevet inkorporeret i kursen MIS204F Medieval Icelandic Manuscripts som tilbydes hvert år (forårssemester) ved Islands universitet. I år blev kursen undervist af Þórdís Edda Jóhannesdóttir til 19 studerende fra verden rundt.

 

Norge

Rapportene fra Norge er innsamlet av Odd Einar Haugen.

Institutt for lingvistiske og nordiske studier (ILN), Universitetet i Oslo

Anna C. Horn, postdoktor på prosjektet Modes of Modification: Variance and Change in Medieval Manuscript Culture, er ferdig med sitt manus til en utgave og oversettelse av Magnus Lagabøtes landslov bygd på håndskriftet Holm perg 34 4to. Den gammelnorske teksten bygger på den som er publisert i Menota. Arbeidet med utgaven har skjedd i forståelse med lederen av prosjektet, prof. Karl G. Johansson.

Prosjektleder for utgaven er Odd Einar Haugen. Utgaven er nå under fagfellevurdering, og skal etter planen gies ut i bokform av Arkivverket.

Institutt for lingvistiske, litterære og estetiske studier, Universitetet i Bergen (rapport ved Odd Einar Haugen)

Nina Stensaker, phd-stipendiat ved instituttet, har siden 2016 publisert åtte utgaver i Menota av fragmenter av norrøne tekster, hovedsakelig fra Det norske Riksarkivet. Siden forrige rådsmøte har hun gitt ut NRA 61 og NRA 70, og hun har oppgradert NRA 51 og AM 1056 IX 4to med full morfologisk annotasjon. Annotasjonen har vært utført i samarbeid med Robert Paulsen i hans egenutviklede The emroon database.

Nina Stensaker har dessuten lagt ut en video på YouTube der hun gir en innføring i fragmentkoding av Konungs skuggsjá, NRA 58C, Bruk av Menota: Et eksempel fra Kongespeilet. Presentasjonen er basert på hennes egen koding av dette og andre fragmenter. Videoen er utarbeidet i samarbeid med HVL MedieLab (Høgskulen på Vestlandet) og Språksamlingane i Bergen.

Juliane Tiemann, en annen phd-stipendiat ved instituttet, har lagt ut en tilsvarende video på YouTube der hun gir en innføring i det gammelnorske tekstarkivet, som er blitt overført fra Oslo til Bergen som del av Språksamlingane Gammelnorsk: Setelarkivet. Her viser hun bl.a. hvordan et tradisjonelt, til dels håndskrevet tekstarkiv er blitt overført til XML og annotasjonen i dette er formidlet via Menota. Også denne videoen er utarbeidet i samarbeid med HVL MedieLab (Høgskulen på Vestlandet) og Språksamlingane i Bergen.

Robert Paulsen, også en phd-stipendiat ved instituttet, har publisert en utgave av Magnus Lagabøtes bylov i Holm perg 34 4to. Utgaven er på tre nivåer og har en fullstendig morfologisk annotasjon. Arbeidet er utført i hans ovenfor nevnte The emroon database og konvertert til Menotas standard.

Patrick Farrugia, likeledes en phd-stipendiat ved instituttet, har fortsatt arbeidet med å transkribere tekster i Menota. I Menotas testarkiv har han lagt ut bl. 6-13 av AM 764 4to (Reynistaðarbók), og han har nå under arbeid de første bladene av håndskriftet i samarbeid med Robert Paulsen. Her vil teksten få en fullstendig morfologisk annotasjon.

Zuzana Stankovitsová, enda en phd-stipendiat ved instituttet, har lagt ut sin første tekst i test-arkivet, JS fragm 6 av Króka-Refs saga, Menotas testarkiv. Transkripsjonen har skjedd ved hjelp MenotaBlitz-systemet utviklet av Robert Paulsen og presentert i Tutorial i Menotas håndbok.

Odd Einar Haugen og Nina Stensaker har organisert Þiðriks saga af Bern etter Bertelsens utgave (1905-1911), slik at den er fordelt på de ulike håndskriftene som utgaven bygger på, og slik at det er skilt mellom norsk og islandsk språk i de enkelte delene. Dette medførte at utgaveteksten, som er svært heterogen, måtte deles opp i 18 tekststykker. I Oslo ble utgaveteksten konvertert til XML og supplert med annotasjonen på ordbokssedlene i Gammelnorsk Ordboksverk. Imidlertid var ikke arbeidet fullført da filene ble overført fra Oslo til Bergen i forbindelse med flyttingen av Språksamlingane. Tam Blaxter, Cambridge, har fullført konverteringen, men det viser seg at om lag 5 % av ordene ennå mangler morfologisk annotasjon. Denne vil bli tilføyd etter hvert, men ettersom teksten er så stor (ca. 140.000 ord) vil det ta noe tid før dette kan gjennomføres.

Takket være innsatsen til Paul Meurer ved Universitetsbiblioteket i Bergen er Gammelnorsk homiliebok i AM 619 4to eksportert fra Menotec-prosjektet til Menota, slik at teksten i Menota kan oppgraderes med full morfologisk annotasjon. Det gjenstår en del arbeid med disambiguering før denne versjonen kan publiseres i arkivet. I tillegg oppdaterer Odd Einar Haugen og Nina Stensaker teksten etter de siste endringene i Menotas håndbok v. 3.0. Dette arbeidet skal etter planen fullføres i løpet av høstsemesteret.

I samarbeid med Dag T.T. Haug, Universitetet i Oslo og Marius L. Jøhndal, Google UK, arbeider nå Odd Einar Haugen med å overføre de syntaktiske annoterte tekstene i Menotec-prosjektet til det åpne nettstedet Syntacticus: A treebank of early Indo-European languages. Importen har vist at det er nødvendig å korrigere annotasjonen på en del punkter, bl.a. ved å skille ut tekst på latin. Dette arbeidet vil ta noe tid.

Eiríkur Kristjánsson, Reykjavík, begynte i juni 2019 arbeidet med å kontrollere den morfologiske annotasjonen av Konungs skuggsjá i AM 243 b a fol setning for setning. Etter hvert som setningene er kontrollerte, annoterer han dem for syntaks etter retningslinjene for Menotec-prosjektet. Arbeidet blir utført for midler tildelt av instituttet og HF-fakultetet i Bergen. Ved midten av august 2019 hadde han kontrollert og annotert i underkant av 20 % av håndskriftet, eller 515 av 2722 setninger.

Universitetsbiblioteket i Bergen (rapport ved Rune Kyrkjebø)

Universitetsbiblioteket i Bergen har hatt flere driftsoppgaver med Menota, slike som rettelser i håndboken, oppdatering av stilskjema, konvertering av filer, o.l. I tillegg til Johan Fritzners Ordbog over det gamle norske Sprog er Cleasby og Vigfussons Icelandic Dictionary lagt ut som søkbar ressurs på Språksamlingenes nettsider. Zoëgas A concise dictionary of Old Icelandic vil følge. Søkeskjemaene finnes her:

Norrøne ordbøker

Menotas TEI-skjema er tatt i bruk ved nykatalogisering av norrøne manuskripter i biblioteket, først for lovhåndskriftet UB Bergen MS 81a av Magnus Lagabøtes landslov. Det er et papirhåndskrift fra 1719–1722:

Gulaþings Log-Bok. Magnusar noreghs Konnongs.

Arkivverket, Oslo og Bergen (rapport ved Jo Rune Kristiansen Ugulen)

Regesta Norvegica: Arbeidet med utgåva Regesta Norvegica XI er mellombels sett på vent ettersom utgjevar Arnhild Aasen no arbeider med å kollasjonera og kvalitetssikra band XX av Diplomatarium Norvegicum.

Diplomatarium Norvegicum: Utgjevar Jo Rune Ugulen Kristiansen er ferdig med tekstetableringa av DN XX, og korpus på 536 brev frå perioden mellom 1056/1063 og 1522, er på plass. Breva er i hovudsak på latin, med nokre på lågtysk, nederlandsk, fransk, engelsk, norrønt og norsk/dansk. Tekstar og regestar vert no kollasjonerte og kvalitetssikra av andre. Registra er utarbeidde, men det står att noko arbeid med ferdigstilling av desse. Vonleg kan utgåva gå til fagfellevurdering ikkje lenge etter årsskiftet 2019/2020. Ved sidan av dette arbeidet pågår også noko innleiande arbeid med DN XXIV.

Hákonar saga Hákonarsonar: Prosjektet er i ein periode nedprioritert til fordel for andre prosjekt i seksjonen.

Norges innskrifter med de yngre runer bd. 7: Arbeidet med denne utgåva har hatt lågare progresjon enn planlagt grunna personlege årsaker for utgjevar.

Nasjonalbiblioteket, Oslo (rapport ved Espen Karlsen)

Prosjektet Digital corpus and dictionary of Norwegian medieval Latin publiserte utgaver (ved Ingrid Sperber) av de to første norske trykkene Breviarium Nidrosiense (1350 sider) og Missale Nidrosiense (542 sider) (1519) som e-bøker og pdf, samt med lenke til pdf’er av originalen:

Breviarium Nidrosiense
Missale Nidrosiense

Disse to bøkene vil også inngå i det digitale korpuset som ligger til grunn for den norske middelalderlatinske ordbok (https://beta.nb.no/korpus/latin/about ). Under det samme prosjektets ægide vil det i nær fremtid publiseres et konkordanssøk i dette korpuset (for en testversjon: https://beta.nb.no/korpus/latin ). Det vil blant annet omfatte hele Diplomatarium Norvegicum, all latin i Norges gamle Love, samt en rekke andre tekster. Ellers er prosjektet for tiden konsentrert om ordboksarbeidet. Digital corpus and dictionary of Norwegian medieval Latin er ledet av Espen Karlsen.

Lilli Gjerløw (1910–1998) etterlot seg fem upubliserte manuskripter med liturgisk innhold fra norsk middelalder i safen ved Norsk Historisk Kjeldeskrift-Institutt. Espen Karlsen har påtatt seg å utgi disse i et samarbeid mellom Nasjonalbiblioteket og Riksarkivet. Det er to lengre arbeider: a) en utgave og studie av de norske pontifikalene som ble til mellom ca. 1050–1520 (et pontifikale var en håndbok for biskopens seremonier), en islandsk tidebok (med forskjellige hender fra perioden 1200–1400), to kortere artikler med fragmenter av monastiske bøker (fransiskanske og birgittinske), samt et tillegg til hennes mest kjente verk Antiphonarium Nidrosiensis ecclesiae (1979). Utgaven vil inngå som fjerde nummer i serien Libri liturgici provinciae Nidrosiensis medii aevi. Pontifikalene og fransiskanerfragmentene er supplert med ytterligere materiale som Lilli Gjerløw ikke kjente. Det er håp om at arbeidet vil kunne fullføres til neste år, men det må avveies mot utgivers andre arbeidsoppgaver.

I forkant av 750 års jubileet for Magnus Lagabøtes landslov i 2024 har Nasjonalbiblioteket prioritert å digitalisere alle landslovmanuskriptene, også de danske oversettelsene fra siste del av 1500-tallet. I forbindelse med samme jubileum er biblioteket prosjekteier for forskningsprosjektet Magnus Lagabøtes landslov og bylov, der det blant annet skal utgis en ny tekstkritisk utgave av Magnus Lagabøtes bylov, som kom i 1276 to år etter landsloven. Magnus Rindal skal stå for utgaven, og Jørn Øyrehagen Sunde er faglig leder.

 

Sverige

Rapportene fra Sverige er innsamlet av Marco Bianchi.

Kungliga biblioteket (rapport ved Patrik Granholm)

TTT-projektet med målet att katalogisera de fornsvenska handskrifterna vid KB och Uppsala universitetsbibliotek är inne i sin avslutningsfas men kommer att fortsätta i mindre skala till slutet av 2020 då projektet avslutas. I juni 2019 publicerades beskrivningar av 233 fornsvenska handskrifter i Manuscripta-databasen. Dessa beskrivningarna kommer att kompletteras fortlöpande med bokbandsbeskrivningar och auktoritetsposter under den återstående projekttiden.

Riksbankens jubileumsfond har beviljat medel för ett nytt katalogiserings- och digitaliseringsprojekt på KB: Svenska eftermedeltida handskrifter i Kungliga biblioteket och Uppsala universitetsbibliotek. Målet med projektet är att katalogisera ca 235 eftermedeltida handskrifter med medeltida texter vid KB och Uppsala universitetsbibliotek samt digitalisera ett trettiotal utvalda handskrifter. Projektet kommer att starta under hösten 2019 och pågå under 3–4 år.

Under det gångna året har följande fornsvenska och danska handskrifter digitaliserats:
* A 78, Petri Larens, Lektier för systrarna i Vadstena kloster
* B 17, Magnus Erikssons landslag. Södermannalagens kyrkobalk
* B 34, Kristoffers landslag
* B 35, Kristoffers landslag. Yngre Västgötalagens kyrkobalk
* B 36, Kristoffers landslag
* B 40, Kristoffers landslag. Upplandslagens kyrkobalk
* B 42, Kristoffers landslag. Södermannalagens kyrkobalk
* B 48, Magnus Erikssons stadslag
* B 120, Sammanställning av delar av Kristoffers landslag, Magnus Erikssons landslag och Yngre Västgötalagen
* B 152, Magnus Eriksson landslag. Södermannalagens kyrkobalk. Codex Vikstad
* C 75, Stycker af Seelands, och af K. Erik Chrostoffersens lag
* F.a. 5, Johannes Bureus, Runa Häfd eller Monumenta Runica
* F.a. 6, Johannes Bureus, Collectanea Runica
* F.a. 10:2, Johannes Bureus, Monumenta veterum Gothorum in patria
* Rål. 8:o nr. 9, Adulruna rediviva seu sapientia Sveorum veterum de mysteriis alphabeti trium coronarum regni Fulkandiarum seu Svethiae antiquissimae

Stockholms universitet (rapport ved Roger Andersson og Jonatan Pettersson)

Den nya kritiska utgåvan av Birgittas texter på fornsvenska bedrivs fortfarande som ett samarbetsprojekt mellan Stockholms och Uppsala universitet. I serien med de tryckta böckerna utgavs av Roger Andersson under 2018 volym 4 av Birgittas uppenbarelser vid Institutionen för svenska och flerspråkighet. Arbetet med volym 5 pågår. Utgåvorna publiceras fortlöpande på Litteraturbanken.

Det tidigare språkhistoriska kollokviet har återupplivats och bytt namn till Kollokviet för nordisk filologi. Ansvariga är Roger Andersson och Jonatan Pettersson.

Två nya kurser kommer att ges till hösten: Digital textutgivning 7,5 hp på grundnivå och Handskriftsforskning 7,5 hp på avancerad nivå.

Arbetet i det RJ-finansierade forskningsprogrammet Textraditionens möjligheter fortgår enligt planerna i samarbete med universietet i Oslo. Hösten 2020 kommer en konferens att hållas i Stockholm.

Roger Anderssons del i projektet Text till tiden. Medeltida texter i kontext bedrivs vid institutionen.

Språkbanken, Göteborgs universitet (rapport ved Aleksandrs Berdicevskis)

Vi har jobbat med Kubhist-2, en uppdaterad version av Kubhist, som är en samling av gamla tidningstexter (främst från 1800-talet). Kubhist-2 innehåller fler tidningar (materialet har vi fått av Kungliga biblioteket) och har bättre OCR. Den befintliga versionen av Kubhist beskrivs i artikeln av Yvonne Adesam, Dana Dannélls och Nina Tahmasebi i DHN2019 proceedings

Vi har arbetat med att förbättra OCR, både av moderna och historiska texter. En artikel av Dana Dannélls (i samarbetet med Torsten Johansson och Lars Björk från Kungliga biblioteket) som beskriver bland annat arbetet med Kubhist2-materialet finns också tillgänglig i DHN2019 proceedings.

Ett arbete med OCR på historiskt material från 1600-1800 gjordes av en master student från Chalmers med titeln: "OCR post-processing of Swedish historical text using machine learning techniques", men uppsatsen har fortfarande inte publicerats.

Dana Dannélls och Leif-Jöran Olsson gjorde ett mindre arbete där de försökte förbättra Språkbankens OCR-molntjänst med hjälp av språkresurser. Postern med titeln "Integrating language resources in two OCR engines to improve processing of historical Swedish text" finns tillgänglig på http://demo.spraakdata.gu.se/svedd/ocr/clarin2018_poster.pdf.

Nina Tahmasebi använde Kubhist för att bedöma om ordinbäddningsmetoden Word2Vec kan effektivt tillämpas till historiska texter. Artikeln finns tillgänglig på http://ceur-ws.org/Vol-2084/paper2.pdf.

I tillägg håller Tahmasebi m.fl. på att annotera Kubhist för betydelseförändringar för att delta i en SemEval challenge på unsupervised lexical semantic change detection.

Johan Roxendal och Ida Larrson (Universitetet i Oslo) arbetade med stavningsnormalisering och automatisk annotering i en text från slutet av 1700-talet, artikeln är under publicering).

Svenskt Diplomatarium, Riksarkivet (rapport ved Ingela Hedström)

Pappersbrevsamlingen i Riksarkivet gås för närvarande igenom och märks (med SDHK-nr) i samband med fotografering / skanning av dem. Genomgången har lett (och leder) till ett antal nya poster i SDHK av brev som tidigare inte registrerats och förbättringar av många regester. Hittills har samtliga odaterade brev och brev fram till 1378 fotograferats. Bilderna läggs ut löpande, kopplade till respektive post i SDHK.

Även Gustav I:s Riksregistratur, som endast delvis registrerats tidigare, gås igenom och registreras i SDHK, med länkar till handskrifterna.

Uppsala universitet (rapport ved Marco Bianchi og Lasse Mårtensson)

Arbetet inom det av Riksbankens jubileumsfond finansierade projektet Nya ögon på Sveriges medeltida skrivare fortskrider. Mer information finns i rapporten från 2015 och på RJ:s webbsida.

Inom projektet Digitala Birgitta pågår xml-uppmärkningen av Birgittahandskrifterna.

Riksantikvarieämbetets och Uppsala universitets gemensamma projekt Evighetsrunor är inne på sitt tredje verksamhetsår. Projektet har som syfte att bygga upp en digital plattform för runforskning, vars kärna består av Samnordisk runtextdatabas och korpusverket Sveriges runinskrifter. Runinskrifterna kommer att märkas upp med minimal xml, men inom projektet kommer även specifikationer för en fullödig filologisk och språklig annotering att tas fram.

Även projektet Fornnordisk omvärldsuppfattning är inne på sitt tredje år. Syftet med projektet är att samla och kartera utländska ortnamn i svenska och danska medeltida handskrifter.

Svenska fornskriftsällskapet (rapport ved Lars-Erik Edlund)

Digitaliseringen av Svenska fornskriftsällskapets samlingar fortgår vid Litteraturbanken. Planen med denna digitalisering är att som ett första steg skanna samtliga volymen i sällskapets serier, och därefter ska maskinläsbara texter skapas genom OCR-läsning av de skannade sidorna. I synnerhet de äldre utgåvorna är svåra att OCR:a, dels p.g.a. bristande kvalitet i trycket, dels p.g.a. de specialtecken som används (högt s och liknande). Detta arbete har därför tagit längre tid än vi räknade med.

I år kommer en omfattande utgåva i sällskapets serie med svenska skrifter (Serie 1), nämligen det fornsvenska legendariet, utgiven i fyra volymer av prof. Per-Axel Wiktorsson. Utgåvan förväntas gå i tryck inom en snar framtid, och under hösten kommer den att skickas ut till våra medlemmar.

Under hösten kommer vi också att få ett manus från prof. Lars Wollin, som behandlar de svenska och de danska reformationsbiblarna. Vår förhoppning är att detta verk ska föreligga i tryck våren 2020.

 


4. Koding av diplomtekster

Bakgrunn: Dette var sak 4 også under fjorårets rådsmøte (jf. referatet og de lenker som ligger der). Imidlertid må saken diskuteres videre, om mulig med flere representanter for diplom-miljøene.

Ivar Berg (Trondheim) hadde til det forrige møtet forfattet et kort notat om koding av diplomer i Menota:

 


5. Nye digitale verktøy under utvikling

I forbindelse med at Menotas rådsmøte er lagt til Bergen, ønsker vi å presentere noen av de digitale verktøyene som er utviklet her, både i og utenfor Språksamlingane.

Paul Meurer orienterer om Corpuscle, som ligger til grunn for visning og søk av tekster i arkivet, og Robert K. Paulsen presenterer MenotaBlitz, et brukervennlig verktøy for å transkribere håndskrifter uten at man trenger å drukne seg i XML-kode.

 


6. Status for Menota handbook

Arbeidet med revisjonen av Menota Handbook går stadig fremover, om enn ikke i noe halsbrekkende tempo. Det er nå håp om at versjon 3.0 snart kan sluttføres:

For tiden deltar disse i revisjonen: Haraldur Bernharðsson (Reykjavík), Alex Speed Kjeldsen, Beeke Stegmann og Tarrin Wills (København), Friederike Richter (Berlin), Odd Einar Haugen, Robert K. Paulsen og Nina Stensaker (Bergen) og Marco Bianchi (Uppsala).

Innledning ved Odd Einar Haugen (Bergen).

 


7. Presentasjoner & demonstrasjoner

Her gir vi deltagerne en mulighet til å presentere prosjekter eller demonstrere ulike verktøyer for tekstkoding og annotering. Interesserte kan melde fra til lederen av arkivet.

Innledninger etter avtale.

 


8. Eventuelt

Saker under eventuelt kan meldes fram til og med sak 1 under møtet.

 


Tilbake til hovedsiden

Opprettet 10.06.2019. Sist oppdatert 21.08.2019. Vevsjef.